En planet i rymden

Med hjälp av kameror, radar eller andra sensorer tar satelliter bilder på jordytan för att samla in viktig data om vad som händer på vår planet. Det finns idag ett mycket omfattande internationellt samarbete kring jordobservationer där olika länder tillsammans utnyttjar satellitdata för att skapa en så detaljerad bild av jorden som möjligt. Denna data används för kommersiella rymdtjänster, navigation, rymdbaserade applikationer och avancerade rymdsystem, men även för forskningsändamål såsom att förutse och förebygga konsekvenserna av klimatförändringarna.

Group on Earth Observations (GEO) är ett exempel på ett viktigt samarbete inom jordobservation som visar både långsiktiga och mer kortsiktiga effekter. GEO omfattar ett hundratal länder och leds av EU, Kina och Australien. Där delas data från främst europeiska, amerikanska och kinesiska satelliter öppet mellan länderna.

Miljö- och klimatforskare använder data från satelliter inom en rad olika områden. Bland annat mäter man planetens, havens och atmosfärens temperatur och för att bättre förstå och kunna möta olika hot mot miljön. Tack vare forskarnas studier vet vi bland annat att havsnivån stiger, att ozonlagret tunnas ut, att skogarna minskar och att isarna smälter.

Satelliter är värdefulla verktyg för att vi ska kunna studera förändringar på jorden och i atmosfären. En betydande del av den data som ligger till grund för dagens miljö- och klimatforskning kommer från just satelliter. Genom att öka förståelsen för klimatförändringarna och dess effekter kan rätt åtgärder sättas in både tidigare och i större skala. Ökad användning av förnyelsebara energikällor och återplantering av skog är bara två exempel på åtgärder mot klimatförändringarna.

I efterdyningarna av katastrofer som jordbävningar, jordskred, vulkanutbrott, stormar, översvämningar och oljeutsläpp kan satelliter vara till stor hjälp. Med hjälp av satellitbilder går det att effektivt analysera omfattningen av katastrofen, skapa en helhetsbild av skadorna och planera för vilka insatser som bör sättas in.

Under själva räddningsarbetet kan satelliter också säkerställa att räddningspersonalen är uppkopplad ifall de vanliga kommunikationsnätverken skulle ligga nere. Detta underlättar enormt för logistiken på plats och det ledningsarbete som ger från distans.

Jordens ekosystem bidrar till några av våra mest grundläggande behov. Ren luft, färskt vatten och mat är en förutsättning för livet på jorden. Med hjälp av data från satellitbilder kan vi hålla koll på förändringar i naturen och uppmuntra till ett ansvarsfullt utnyttjande av mark och naturresurser för att skydda våra ekosystem. Forskare kan använda denna data för att förstå naturliga förändringar och förändringar orsakade av människor, identifiera hur naturkatastrofer påverkar ekosystem, och undersöka möjliga miljöpolitiska effekter.

Vatten är en livsnödvändig resurs för både människor och djur. Världens hav – deras temperatur, kemi, strömmar och liv – är avgörande för det globala system som gör jorden beboelig för oss människor. Haven täcker ungefär 70 procent av vår planet och mer än tre miljarder människor livnär sig på den marina och kustnära biologiska mångfalden.

Att man började skicka upp människor i rymden har spelat en avgörande roll för innovationer inom vattenrening och återanvändning av vatten som idag används över hela världen. Med satelliter kan vi även upptäcka problem med vattenkvaliteten i våra sjöar, och följa upp information kring exempelvis fiskebestånd och algblomningar.

Från rymden kan specialister och forskare studera luft-, vatten- och jordkvalitén på jorden. Satellitdata är ett viktigt stöd för de olika program som hanterar föroreningar och giftigt avfall som utgör ett hot mot miljön och oss människor. Det kan vara allt från luft- och vattenföroreningar till oljeutsläpp och kemiska avfall, där satelliter kan ha en vakande roll.

65 procent av Sveriges yta är täckt av skog och skogsnäringen är en mycket viktig del av vår ekonomi. Utan satelliter skulle det vara svårt att övervaka världens skogar. Realtidsinformation om skogsskövling och skogens hälsa hjälper exempelvis Skogsstyrelsen att hålla koll på skogen. Satellitdata gör det också möjligt att följa effekterna av de skogsbränder som sker runt om i världen.

För världens bönder är satelliter ett ovärderligt redskap för att effektivisera verksamheten. Så kallat precisionsjordbruk, det vill säga ett mer automatiserat och hållbart jordbruk, har fått snabb spridning inte minst i västvärlden. Moderna traktorer som är uppkopplade mot satelliter underlättar för att hålla koll på naturresurser, infrastruktur och skördar. Det bidrar till ett mer lönsamt jordbruk för bönderna och dessutom blir det mer skonsamt för miljön.

Med hjälp av satellitbilder kan meteorologer förutspå vädret. Satelliter kan exempelvis följa molnens rörelsemönster, hur många moln som skapas och var de befinner sig just nu. Det förbättrar den dagliga väderprognosen, vilket hjälper människor att förbereda sig på störningar i vardagen och varnar ifall ett extremt väder närmar sig. Tack vare satelliter kan vi veta om det ska regna på midsommar eller om det är värt att åka till stugan över helgen.

En av de största utmaningarna med att skicka upp föremål i rymden är att se till att den energi som tillförs är tillräcklig för att föremålet ska kunna genomföra sina uppgifter när det väl är där. Forskare har därför behövt tänka innovativt för att utveckla effektiv och varaktig batteriteknik. Samma teknik används idag inom mängder av industrier i samhället. På så sätt har rymdforskningen bidragit till en stor del av den rena och billiga energi vi har idag.